Det var marinen som först drog nytta av de erfarenheter man i Sverige fick av de tyska V 1 och V 2-robotar som hamnade här under andra världskriget. Marinförvaltningen beställde från SAAB konstruktion av en så kallad "lufttorped" avsedd för utvecklingsarbete. Den första ordern som gällde fem robotskrov är daterad 9 oktober 1945 och ungefär ett år senare påbörjades provskjutningar i Karlsborg. Denna robot betecknades LT300.
Kodnamn på robotar Anna 302.1
A Beda 302.1
B Bertil 301.1
B Cecilia 302.1 C Cesar 301.1 C Dan 301.1 D Dora 302.1 D David 301.0
D Erik 301.1
E Eskil 301.0
E Eva 302.1
E Fina 302.1
F Greta 302.1 G Hilda 302.1 H Iris 302.2 I Karin 302.2
K Lotta 302.2
L
I september 1947 beställde marinförvaltningen tio exemplar av fjärroboten Rb 311, vilka var avsedda för både armén och marinen, varefter SAAB och CVA byggde omkring 150 stycken av denna robot. Rb 311 var en förminskad försöksmodell av fjärroboten Rb 312 och den var utan sprängladdning. Rb 312 skulle ha cirka 500 km räckvidd med 1 000 kg sprängladdning och dess mål var hamnar, bangårdar, flygplatser, stora industrier och tätorter. Roboten skulle utvecklas av SAAB men fullföljdes inte.
Robottillverkning 1946-1950 Rb Beställd/tillverkare Antal Nummer 301 1947-49 CVM 25
(30) 301.0A-E,
301.1A-E, 301.2A 1-5, samt 301.001-010 (planerat -015) 302 1947-50
CVM 36 302.1
A-H, 302.2 I-S, 302.3 T-V, samt 302.022-036 303 projekt CVM -- 304 1950 CVM 20 304.001-020 310 1946-50
SAAB, CVA 90 310.001-090 311 1947
SAAB 10 311.001-010 312 projekt SAAB -- 313 projekt SAAB -- 315 1950 CVM 20 (40) 315.001-040 316 projekt CVM -- 321 1949-50 CVM 30 321.001-030 322 projekt CVM -- Beställningar 1946-1950 9.10.45 5 LT
300 SAAB 10 LT
300 SAAB
(Rb 310) 7.1.47 2 Rb
301 CVM 18.3.47 4 Rb 301 CVM 14.6.47 -- Rb 303 CVM (delar) 23.7.47 2 Rb 301 CVM 22.8.47 3 Rb 302 CVM 18.9.47 10 Rb 311 SAAB 22.10.47 2 Rb 301 CVM 17.1.48 10 Rb 301 CVM 17.1.48 3 Rb 302 CVM 13.1.49 5 Rb 301 CVM 13.1.49 15 Rb 302 CVM 13.1.49 10 Rb
321A CVM 3.5.49 25 Rb
310 CVA 31.1.50 10 Rb 302 CVM 31.5.50 50 Rb 310 CVA 1.12.50 5 Rb 302 CVM 1.12.50 -- Rb 303 CVM (delar, mm) 1.12.50 20 Rb 315 CVM 1.12.50 20 Rb 321B CVM
Marinens version kallades LT300 FM02, medan en version avsedd för armén kallades LT300 FA02, men dessa beteckningar ändrades sedan till Rb 310M och Rb310A, senare Rb 310A och Rb 310B. Från 1946 och framåt byggdes av SAAB och Centrala flygverkstaden i Arboga (CVA) 90 stycken robot 310 och de användes som försöksrobotar, bland annat för utprovning av höjdhållare.
Flygvapnet kallade robotar för "försöksflygplan" (även "robotflygplan") och använde förkortningen fpl, ibland Rfpl, och typbeteckningar valdes i en serie som började med 300. En annan serie som började med fpl 201 hade tidigare reserverats för rena experimentflygplan (fpl 210 var exempelvis en ombyggd SAAB Safir försedd med pilformade vingar). Hösten 1948 övergick man till förkortningen Rb för robot, vilket då skrevs utan versal (rb).
I det utvecklingsprogram som gjordes upp av flygförvaltningen våren 1947 fanns tre typer av flygburna robotar: flygplan-mark, flygplan-fartyg, alltså attackrobotar, samt en jaktrobot. Projektnumren 301 och 303 tilldelades attackrobotar som var avsedda för anfall mot fartyg, medan Rb 302 var en förminskad försöksversion av Rb 303.
Arbetet med försöksflygplan 301 hade börjat redan i juni 1946 och denna robot var utformad som en flygande vinge. Målsättningen var att den skulle kunna skjutas från B 18B, senare A 21R och ett flygplan (nr 21116) kom 1948 att utrustas speciellt för att bära Rb 301. Versionen 301.0 hade krutraketmotor, medan 301.1 drevs av en vätskeraketmotor.
1947 startade utveckling av robot 302/303. Den skulle fällas från ett flygplan på hög höjd och dök sedan till 10 meters höjd ovanför vattenytan. Hundra meter från målet dök den ned till 3 meter under vattenytan, varefter den fortsatte som torped mot målet. Den första skjutningen med Rb 302 genomfördes i februari 1948 och denna robot fälldes också från T 18B och B 18B. Utprovningen avslutades 1955. Rb 303 var avsedd för A 32 Lansen, men stannade på ritbordet.
Det var vid försöksplatsen i Karlsborg (FpK) som skjutproven med flygvapnets robotar ägde rum. Robotarna sköts från marinförvaltningens 20-meterskatapult och från flygförvaltningens 60 m långa startramp. Många av de tidiga robotarna hade individuella kodnamn, exempelvis Anna, Beda, Cecilia, Dora, Eva och Fina (Se tabell).
En specifikation för mark-, sjö- och kustroboten 315 var klar hösten 1949. Efter utveckling kom Rb 315 sedan att utgöra den första robotbestyckningen på jagarna Halland och Småland, och den version som var anpassad för kustbasering kom att betecknas Rb 316.
Erfarenheterna från försöken med Rb 302/303 ledde fram till utvecklingen av Rb 304 som påbörjades 1949. Roboten provfälldes från en A 29 första gången i februari 1955 och den kom sedan i tjänst som Rb 04C.
Jaktroboten Rb 321 började utvecklas 1948 och i slutet av 40-talet var även ett luftvärnsrobotprojekt, Rb 322, under arbete på Flygförvaltningens Robotvapenbyrå. Prov med Rb 321 gjordes på marken och skedde från en vertikal uppskjutningsramp.
I slutet av 1950 hade tillverkats eller beställts sammanlagt 25 Rb 301, 36 Rb 302, 20 Rb 304, 90 Rb 310, 10 Rb 311, 20 Rb 315 och 30 Rb 321, eller sammanlagt omkring 230 robotar.
Källor: Främst Centrala Flygverkstaden i Malmslätts (CVM) arkiv, Krigsarkivet.