Index
Artiklar på svenska
Articles in English
e-mail me

Tidig svensk robottillverkning

© Lennart Andersson

 



Det var marinen som först drog nytta av de erfarenheter man i Sverige fick av de tyska V 1 och V 2-robotar som hamnade här under andra världskriget. Marinförvaltningen beställde från SAAB konstruktion av en så kallad "lufttorped" avsedd för utvecklingsarbete. Den första ordern som gällde fem robotskrov är daterad 9 oktober 1945 och ungefär ett år senare påbörjades provskjutningar i Karlsborg. Denna robot betecknades LT300.

Marinens version kallades LT300 FM02, medan en version avsedd för armén kallades LT300 FA02, men dessa beteckningar ändrades sedan till Rb 310M och Rb310A, senare Rb 310A och Rb 310B. Från 1946 och framåt byggdes av SAAB och Centrala flygverkstaden i Arboga (CVA) 90 stycken robot 310 och de användes som försöksrobotar, bland annat för utprovning av höjdhållare.

Flygvapnet kallade robotar för "försöksflygplan" (även "robotflygplan") och använde förkortningen fpl, ibland Rfpl, och typbeteckningar valdes i en serie som började med 300. En annan serie som började med fpl 201 hade tidigare reserverats för rena experimentflygplan (fpl 210 var exempelvis en ombyggd SAAB Safir försedd med pilformade vingar). Hösten 1948 övergick man till förkortningen Rb för robot, vilket då skrevs utan versal (rb).

I det utvecklingsprogram som gjordes upp av flygförvaltningen våren 1947 fanns tre typer av flygburna robotar: flygplan-mark, flygplan-fartyg, alltså attackrobotar, samt en jaktrobot. Projektnumren 301 och 303 tilldelades attackrobotar som var avsedda för anfall mot fartyg, medan Rb 302 var en förminskad försöksversion av Rb 303.

Arbetet med försöksflygplan 301 hade börjat redan i juni 1946 och denna robot var utformad som en flygande vinge. Målsättningen var att den skulle kunna skjutas från B 18B, senare A 21R och ett flygplan (nr 21116) kom 1948 att utrustas speciellt för att bära Rb 301. Versionen 301.0 hade krutraketmotor, medan 301.1 drevs av en vätskeraketmotor.

1947 startade utveckling av robot 302/303. Den skulle fällas från ett flygplan på hög höjd och dök sedan till 10 meters höjd ovanför vattenytan. Hundra meter från målet dök den ned till 3 meter under vattenytan, varefter den fortsatte som torped mot målet. Den första skjutningen med Rb 302 genomfördes i februari 1948 och denna robot fälldes också från T 18B och B 18B. Utprovningen avslutades 1955. Rb 303 var avsedd för A 32 Lansen, men stannade på ritbordet.

Det var vid försöksplatsen i Karlsborg (FpK) som skjutproven med flygvapnets robotar ägde rum. Robotarna sköts från marinförvaltningens 20-meterskatapult och från flygförvaltningens 60 m långa startramp. Många av de tidiga robotarna hade individuella kodnamn, exempelvis Anna, Beda, Cecilia, Dora, Eva och Fina (Se tabell).

Kodnamn på robotar

Anna

302.1 A

Beda

302.1 B

Bertil

301.1 B

Cecilia

302.1 C

Cesar

301.1 C

Dan

301.1 D

Dora

302.1 D

David

301.0 D

Erik

301.1 E

Eskil

301.0 E

Eva

302.1 E

Fina

302.1 F

Greta

302.1 G

Hilda

302.1 H

Iris

302.2 I

Karin

302.2 K

Lotta

302.2 L



I september 1947 beställde marinförvaltningen tio exemplar av fjärroboten Rb 311, vilka var avsedda för både armén och marinen, varefter SAAB och CVA byggde omkring 150 stycken av denna robot. Rb 311 var en förminskad försöksmodell av fjärroboten Rb 312 och den var utan sprängladdning. Rb 312 skulle ha cirka 500 km räckvidd med 1 000 kg sprängladdning och dess mål var hamnar, bangårdar, flygplatser, stora industrier och tätorter. Roboten skulle utvecklas av SAAB men fullföljdes inte.

En specifikation för mark-, sjö- och kustroboten 315 var klar hösten 1949. Efter utveckling kom Rb 315 sedan att utgöra den första robotbestyckningen på jagarna Halland och Småland, och den version som var anpassad för kustbasering kom att betecknas Rb 316.

Erfarenheterna från försöken med Rb 302/303 ledde fram till utvecklingen av Rb 304 som påbörjades 1949. Roboten provfälldes från en A 29 första gången i februari 1955 och den kom sedan i tjänst som Rb 04C.

Jaktroboten Rb 321 började utvecklas 1948 och i slutet av 40-talet var även ett luftvärnsrobotprojekt, Rb 322, under arbete på Flygförvaltningens Robotvapenbyrå. Prov med Rb 321 gjordes på marken och skedde från en vertikal uppskjutningsramp.

I slutet av 1950 hade tillverkats eller beställts sammanlagt 25 Rb 301, 36 Rb 302, 20 Rb 304, 90 Rb 310, 10 Rb 311, 20 Rb 315 och 30 Rb 321, eller sammanlagt omkring 230 robotar.


Robottillverkning 1946-1950

Rb

Beställd/tillverkare

Antal

Nummer

301

1947-49 CVM

25 (30)

301.0A-E, 301.1A-E, 301.2A 1-5, samt 301.001-010 (planerat -015)

302

1947-50 CVM

36

302.1 A-H, 302.2 I-S, 302.3 T-V, samt 302.022-036

303

projekt CVM

--

 

304

1950 CVM

20

304.001-020

310

1946-50 SAAB, CVA

90

310.001-090

311

1947 SAAB

10

311.001-010

312

projekt SAAB

--

 

313

projekt SAAB

--

 

315

1950 CVM

20 (40)

315.001-040

316

projekt CVM

--

 

321

1949-50 CVM

30

321.001-030

322

projekt CVM

--

 

Beställningar 1946-1950

9.10.45

5

LT 300

SAAB

 

10

LT 300

SAAB (Rb 310)

7.1.47

2

Rb 301

CVM

18.3.47

4

Rb 301

CVM

14.6.47

--

Rb 303

CVM (delar)

23.7.47

2

Rb 301

CVM

22.8.47

3

Rb 302

CVM

18.9.47

10

Rb 311

SAAB

22.10.47

2

Rb 301

CVM

17.1.48

10

Rb 301

CVM

17.1.48

3

Rb 302

CVM

13.1.49

5

Rb 301

CVM

13.1.49

15

Rb 302

CVM

13.1.49

10

Rb 321A

CVM

3.5.49

25

Rb 310

CVA

31.1.50

10

Rb 302

CVM

31.5.50

50

Rb 310

CVA

1.12.50

5

Rb 302

CVM

1.12.50

--

Rb 303

CVM (delar, mm)

1.12.50

20

Rb 315

CVM

1.12.50

20

Rb 321B

CVM


Källor: Främst Centrala Flygverkstaden i Malmslätts (CVM) arkiv, Krigsarkivet.


Startsida |Artiklar på svenska| |Articles in English|

(c) Lennart Andersson