Försökscentralen (Fc) och dess flygplan
Perioden fram till slutet av 40-talet

© Lennart Andersson

Försökscentralens Sk 25 Bücker Bestmann. (SFF) År 1933 bildades vid Centrala Flygverkstaden i Malmslätt (CFM) en speciell försöksavdelning (Fa), från och med 1936 benämnd Försökscentralen (Fc). Där skulle utprovning av nya flygplanstyper, försök med modifieringar och utprovning av utrustning och beväpning ske. Den första försöksavdelningen var placerad i CFM:s monteringshall och inrättades den 1 september 1933. Föreståndare blev flygingenjören, senare flygdirektören Otto Dahlin, som stannade på Fc (dock inte som chef) till 1941. Dåvarande kaptenen Nils Söderberg utsågs till ny chef i april 1935 och han kom att få utarbeta riktlinjerna för försöksverksamheten. En av hans första uppgifter blev att utföra ryggspinnsprov med den av ASJA licenstillverkade serien Sk 10 (Raab-Katzenstein RK 26). Under dessa prov blev Söderberg tvungen att lämna ett flygplan med fallskärm sedan det kommit i ett okontrollerbart flygläge. Under 1934 provades bland annat hjulbromsar för första gången på en J 6 Jaktfalk och en Fokker S 6B testades med en ny motorkåpa av typ Townendring. Namnet på avdelningen ändrades som sagt 1936 till Försökscentralen (Fc) och nu blev man direkt underställd flygförvaltningen, trots att centralen administrativt fanns kvar under CVM. Major Knut Zachrisson efterträdde Söderberg som chef för Fc 1937 och 1940 övertogs ledningen av kapten, senare major Olof Enderlein, som tjänstgjort vid Fa/Fc sedan 1935 som chef för flygsektionen. Om försöken på CVM/Fa Bland de arbeten som jag så småningom anförtroddes kommer jag speciellt ihåg fallskärmar, dimaggregat och specialändringar på Sk 14 och B 5, som ju kom vid den här tiden. Fallskärmsarbetet bestod i att mäta utlösningskrafter i samband med uthopp och speciellt gällde detta den då använda italienska Salvator-skärmen, som visat sig otillförlitlig och förorsakat tre ödesdigra olycksfall på Gärdet i Stockholm 1932. Någon periodisk tillsyn och ompackning av skärmar fanns inte på den här tiden och en genomgång av samtliga Salvator-skärmar visade att säkert ännu fler olyckor skulle ha inträffat för det fall föraren varit tvungen att lämna planet. Det var framför att marinens skärmar, som genom användning kommit i kontakt med saltvatten och på så sätt sakta och säkert kommit att "klistras" tillsammans som helt 'döda' paket. I detta arbete ingick ett stort antal prov med fällning från fpl av "tyste Jakob". Vid dessa flygprov användes Fokker S 6 som försetts med en speciell upphängningsanordning. Att annat arbete var konstruktion och utprovning av dimbildningsaggregat. Med hänsyn till att så pass farlig vätska användes som svavelsyrlighet förvånas man idag över att inte några större olyckor inträffade, då säkerhetsföreskrifterna var mycket primitiva och knappast några speciella försiktighetsåtgärder hade vidtagits Att det hade sina risker att arbeta med svavelsyrlighet fick Kindahl erfara när han efter avslutat arbete på Malmen cyklade hem till Linköping en eftermiddag. Plötsligt upptäckte han att skosulorna lossnade från ovanlädret och han måste fortsätta barfota beroende på att han kommit i litet för nära fotkontakt med en farliga provvätskan. En dag hade jag lyckat lägga en ganska fin dimridå över sjöns södra strand men räknade inte med den nordliga vinden. Sakta men säkert drev dimmolnet in över Östgötaslätten och förorsakade stor uppståndelse bland bönderna, då samtliga kor i ladugårdarna angreps av hostattacker. Bengt Wassgren i "Flygarminnen från 1933-40", ÖFS meddelande 1974:2 Provflygningarna vid Fa/Fc utfördes under de första åren av Söderberg och Enderlein. Löjtnant G von Köhler började som provflygare i januari 1936 och från oktober samma år övertog fanjunkaren, senare löjtnanten C F Cornelius (kanske mest bekant som ambulansflygare) Söderbergs uppgifter. Knut Zachrisson började provflyga samtidigt som han blev chef i oktober 1937. Bland den övriga personalen märktes ingenjör J E J Rosin, löjtnant E G Gelin, civilingenjör B F Wassgren, flygingenjör, senare flygdirektör B M Westergård, flygingenjör N Thorsson, vapenhantverkare, senare vapenmästare N A Dahlberg, fanjunkare E J Boberg, med flera. Nya typer av flygplan, flygplansskidor (bland annat sådana konstruerade av ingenjör C A Nilsson), fallskärmar, beväpning, bomber, dimbildningsaggregat, instrument, motorinstallationer, etc, provades vid Försökscentralen. Man utförde tjänsteprov, leveranskontrollflygningar och prov med alla slags typer av materiel. Försöksavdelningen disponerade en vindtunnel, byggd 1927 i en lokal som tidigare var matsal. Även nödlandade utländska flygplan testades, exempelvis det tyska jaktplanet Messerschmitt Bf 109. Ur Försöksprogram 1939/1940 för Fc B 3A, B Prestandaprov, bränsleförbrukningsprov (motortyperna My III, My XII), prov med polska skidor, telefonanläggning (för B 3C), lavett för 13,2 mm akan (för B 3C) B 3C Typprov med första serieex, prestandaprov, bränsleförbrukningsprov (motor My XXIV), prov med radioanläggning, 13,2 mm akan, ksp- och bombinstallationer B 5 Prov med ökad flygvikt, prestandaprov, bränsleförbrukningsprov (motor My XXIV), prov med vingdimbildare, bombställ från ASJA, bomb- och ksp-installation, flottörställ och alternativ utrustning (som fjärr-fpl, arméspaningsfpl, marinspaningsfpl och skolfpl) T 2 Prov med vattenroder, kamerautrustning, torped- och bombfällningsinstallation, ksp-installation, dimbildningsmateriel och radioinstallation, prestandaprov, bränsleförbrukningsprov (motor BMW 132) J 9 Prestandaprov, bränsleförbrukningsprov (motor P & W), prov med skidor, akan-, ksp- och bombinstallation, radio, typprov P 5 Prestandaprov, bränsleförbrukningsprov P 7 Leveransprov med två provfpl på hjul, skidor och flottörer, ksp-, bomb-, radio- och fotoinstallation, instrument P 8 Attrappbesiktning (2 st) P 9 Attrappbesiktning (2 st) Anm: De flygplanstyper som nämns är B 3A och B Junkers Ju 86K-4 och K-5 (B 3C var licenstillverkad av SAAB), B 5 Northrop Model 8A-1, T 2 Heinkel He 115A-2, J 9 Seversky EP-1, P 5 Handley Page Hampden Mk I, P 7 (projekt; AFF (SAAB) L 10/SAAB 17 och AFF (ASJA) F 1), P 8 (projekt; AFF (ASJA) G 1 och Götaverken GP 8, senare tillkom SAAB L 11/SAAB 18) och P 9 (projekt; SAAB L 12/SAAB 19 och Götaverken GP 9). Dessutom planerades prov med stationsutrustning, motorer, propellrar, beväpning (bomber, automatkanoner, kulsprutor, sikten, lavetter, ammunition, torpeder), signal- och elutrustning. Vapenproven skulle även omfatta t ex "jaktbomb med fallskärm". Flygplan tilldelade Fa/Fc under längre period Typ Nr Period Anm Sk 6A 5587 5.34-12.36 Diverse, dimbildning. Flögs knappt efter 1935 Sk 10 5538 11.35-2.38 Spinn, manöverprov. Flögs ej efter 1937 B 4A 706 6.37-2.43 Sikte, störtbomb, gas, brandbomb, dimbildning Ö 9 601 9.37-11.39 Radio, användes ej 1938-39. Tidvis på F 3 B 3A 143 3.38-7.41 Skidor, beväpn, telefon, rörpostsystem, bombfällning (På F 3 som fjärrspaningsplan 1.40-7.40)   Nya typer eller versioner under utprovning Typ Nr Period Anm S 6B 3380 5.33-12.34 Townendring S 7/B 4 1301 5.34-4.36 Störtbomb, havererad och reparerad, skidor S 7/B 4 1302 5.34-7.37 Störtbomb, skidor, beväpn, sikten S 7/B 4 1303 5.34-6.36 Störtbomb, skidor J 6B 1222 5.35-2.37 Skidor, sikte B 3 131 1.37-3.38 Bombfällning, radio J 8 231 4.37-4.38 Skidor, radio J 8 233 9.37-5.38 Beväpning, skidor Sk 14 671 8.37-8.39 Instrument, blindflygningshuv B 5 751 6.38-10.40 Skidor (havererad och reparerad), motorinst, div utrustn, dimbildare, bombupphängning P 5 810 9.38-11.39 Flögs mest vid CVV B 4B 705 11.38-7.39 Ny motor B 4B 711 11.38-6.39 Ny motor B 3C 118 11.39-1.40   S 14A 3806 2.40-4.40 Skidor J 9 2109 2.40-2.42 Skidor, beväpning, kabinuppvärmning, div J 11 2508 7.40-6.41 Skidor för verkstadsprov, beväpning B 5B 7011 7.40-9.40 Haveri B 5B 7024 10.40-4.43   Sk 15C 5065 10.40-11.40   S 16 3320 11.40-6.42 Extratankar, bombupphängning mm, haveri Sk 15C 5070 12.40-2.42 Skidor P 7 3101 1.41-11.43 Prototyp för B 17. Skidor, dykbromsar mm J 20 2301 5.41-4.43 Huv J 20 2302 5.41-.42 Radio P 7 17002 9.41-11.43 Prototyp för B 17   Övriga flygplan Typ Nr Period Anm Sk 10 5535 12.33-12.34   Sk 11 5597 2.35-9.35 Instrumentflygutrustning Sk 10 5526 11.35-12.36 Skidor J 6B 1226 11.35-5.36   S 7A/B 4A 705 11.36-6.37 Störtbomb, dimbildning S 7A/B 4A 707 11.36-7.37 Störtbomb S 7A/B 4A 713 1.37-3.37 Skidor Sk 12 622 2.37-5.37 Skidor P 1 813 4.37-5.37 Skidor S 6 381 4.37-9.37   S 6 332 12.37-5.38   J 8A 283 10.38-8.39 Bombfällning, propellrar B 4A 714 1.39-4.39 Skidor B 4A 705 12.39-3.40 Målbogsering J 8A 277 3.40-4.40 Ersättningsbränslen Sk 12 643 3.40-5.40 Ersättningsbränslen B 6 7204 10.40-8.41   B 5B 7025 11.40-12.41 Skidställ med bromsar B 5B 7049 2.41-10.41   J 11 2517 2.41-3.41 Skidor J 11 2535 5.41-12.41   J 11 2539 5.41-.42   B 3D 175 6.41-2.42   J 11 2565 8.41-12.41   S 16A 3363 9.41-2.42   J 9 2112 11.41-2.42     Provflygplan placerade vid CFV/CVV (nya typer och versioner av sjöflygplan) Typ Nr Period Anm S 5A 265 11.29-5.30   S 6H 476 5.30-6.30 Haveri S 5B 1477 8.33-6.34   S 9 2404 11.34-5.35   S 5C 2478 11.34-5.35   S 5C 2479 12.34-4.35   S 5D 487 11.36-6.37     Övriga flygplan efter 1941 Anm: Provflygplan ej redovisade från och med 1941. Typ Nr Period Anm Sk 9 555 12.44-1.47   Sk 25 25000 9.46-3.54   S 17B 17148 5.47-9.47   S 17B 17199 9.47-1951   B 3C-2 155 9.47-1954   S 17B 17146 1949-1951